Miljonrullningen i Landstinget

Återigen kan man läsa om miljonrullningen i Landstinget Blekinges största del sjukvården, i både bloggar och i tidningar. Jag som landstingsanställd blir i alla fall inte förvånad, vi som är det så kallade fotfolket har för länge sedan förstått att ekonomin är i svängning, nyhet vadå! Det konstiga är att ingen säger något eller tar ställning för det som är det viktigaste inom sjukvården, vare sig politiker eller andra väl insatta människor, jag talar naturligtvis om patientsäkerheten.

Om jag förstått allt rätt, så har en stor omorganisation genomförts för att på så sätt minska kostnaderna. Flera konsulter har varit inblandade med mycket stora kostnader som konsekvens, vi snackar miljonbelopp och inte nog med det, i de nivåerna är det tvingande med upphandling, men det struntat tydligen vissa i. Många människor har under lång tid svävat i ovisshet om de ska få stanna eller om de ska bli tvungna att gå ut i en oviss arbetslöshet men så till slut, efter många konsulters konsultande och miljontals kronor rikare tas det viktiga beslutet.

Hundratals medarbetare som arbetar med det absolut viktigaste på golvet, ja just det patienterna ska sägs upp. Hallå där, om vi ska kunna få ta del av ex kö- miljarden och andra stimulanspaket så kan vi inte besätta den vårdande personalen med tjänstemän det begriper en 10 åring men tydligen inte de styrande.

Så när jag sitter här i min kammare och funderar på vad som händer blir jag så fruktansvärt frustrerad. Ingen, absolut ingen frågar de som faktiskt vet utan antar utifrån deras verklighet att de vet. Då är det inte så konstigt att det blir som det blir, total kaos. Ja ta det för vad ni vill, det är i alla fall mina funderingar och tills någon bevisat motsatsen så tror jag på den.

Välfärdens medarbetare

I flera artiklar i tidningar samt blogginlägg på nätet har många gjort sakliga och kraftfulla konstaterande om välfärden och om moderaternas roll. Jag i min tur kan konstatera att jag delar flera av dessa åsikter. Här nedan kommer en salig blandning varvat med mina egna tankar .

Jag väljer att citera Sofia Arkelsten när hon skriver i DN debatt att: Det är avgörande att partiet går vidare med förnyelsearbetet. Men det finns skäl för oss att vara självkritiska på flera områden. Vi har inte lyckats väcka tillräcklig nyfikenhet eller förtroende för Moderaterna bland välfärdens medarbetare. En viktig pusselbit inför nästa val är därför en fortsatt stark moderat närvaro i välfärdsverksamheterna och visst har hon rätt i sak.

Jag för min det tror dock inte att det räcker, utmaningen som jag ser det är att få hela partiet att ta till sig av förnyelsearbetet. Vi på lokal och regional nivå måste våga fullfölja förnyelsen. Det kommer att innebära att nya människor släppas fram och att det fortsatta förnyelsearbetet inom just välfärdsfrågorna måste grundläggas och drivas ur ett lokalt regionalt perspektiv. Vi kan inte vara ett parti som alltid förknippas med privatisering utan bli ett parti som framstår som en garant för välfärdspolitiken där vi klart och tydligt slår vakt om både medarbetarna och patienterna inom vården.

Landstingsvalen handlar huvudsakligen om sjukvårdsfrågor och i riksdagsvalet 2010 vallokalsundersökning som sedan en tid tillbaka görs vid varje val, ställs frågan, vilken betydelse hade sjukvården för ditt val av parti i riksdagsvalet idag? Där kan man se en minskning från 64 % 2002 till 49 % 2010. Detta är en minskning men, det som ter sig mer oroande är den nedåtgående trenden. Denna trend visar på risken för minskat intresse för just landstingsvalen, det är ju där många av välfärdsfrågorna hanteras.

Tyvärr kan jag konstatera att vi moderater inte lyckats fullt ut med att öka förtroendet i flera av välfärdsfrågorna. Det är mycket tydligt att Socialdemokraterna har fortsatt förtroende just där, när man för övrigt är nära en kollapsa på riksnivå.

Vad kan vi då göra för att väcka tillräcklig nyfikenhet för att öka vårt väljarstöd inom välfärdsfrågorna? Personligen tror jag att det handlar om att våga ta striden för bra arbetsvillkor för anställda inom vård- och omsorgsyrken. Först genom att föra en politik som värnar om högre löner och rätt till heltidstjänster för anställda i kommuner och landsting kommer vi moderater att bli relevanta för just dessa personer som är välfärdens medarbetare och oftast tillika kvinnor.

Kvinnor som har ett jobb med hög anspänning har en ökad risk att få allvarliga hjärtsjukdomar.

I webbtidningen duochjobbet.se
Kan man läsa i en artickel skriven av Hans Lundgren Reporter/webbredaktör att i en ny studie, bland drygt 17 000 kvinnor i USA, som följts under en tioårsperiod fann forskarna en tydligt ökad risk för kvinnor som hade ett jobb med höga krav men med lite kontroll över arbetsuppgifterna.

Risken för dem att drabbas av en allvarlig hjärtsjukdom var 40 procent högre än för kvinnor som inte hade ett så ansträngande jobb. För hjärtattack var risken 88 procent högre.

Tidigare studier har visat på samma tendenser för män.
Forskarna konstaterar att även oron för att förlora sitt jobb hade ett samband med riskfaktorer som kan leda till hjärtbesvär, som t ex högt blodtryck och viktökning. Det fanns dock inget direkt samband mellan denna osäkerhet och allvarliga hjärtsjukdomar, enligt studien.

Det är bara att konstatera att, det bästa jobb man kan ha som kvinna är ett jobb med låga krav och hög kontroll av arbetsuppgifterna :)