Fantastiska människor

I mitt yrke som Biomedicinsk analytiker kan man om man är på rätt plats, i rättan tid och samtidigt är vidhäftad med stor tur, få vara med om ”häftiga” stunder, vilket var just det som hände mig här om dagen. Jag var med på en operation av ganska ovanliga mått, allt enligt personalen på plats.

Det kan tyckas vara en petitess men då skall man veta att jag inte tillhör fanklubben för blod utan snarare fanklubben för oss som blundar eller svimmar när vi ser operationer på tv. Inte direkt någon konsekvens i galenskapen heller egentligen, eftersom jag älskar serien Thrue Blood, den som handlar om vampyrer och det har vi ju alla fått lära oss vad de vill ha till middag.

Sammanfattningsvis kan jag meddela att jag nu känner mig trygg, när jag vet att det finns lugna, metodiska och skickliga kirurger, sköterskor, perfusionister undersköterskor med flera, på sjukhuset om jag själv skulle drabbas av någon åkomma där kniven måste till. Så tusen tack för att ni tog er tid till att informera mig, alla ni som var inblandade.

Deltidsarbetande kvinnor morgondagens fattigpensionärer?

För en flexibel arbetsmarknad där alla kan bidra med just det man kan, är det viktigt att möjligheten till deltid finns. Flera exempel på vikten av en varierad arbetsmarknad är arbetsförmåga, studier och familjeförhållanden. Ur ett arbetsgivarperspektiv, framför allt i en lågkonjunktur finns det måhända inget ekonomiskt utrymme att anställa någon till 100 %.

När deltidsarbete är självvalt, planerat och båda parter är överens fungerar arbetsmarknaden och dess teori om tillgång och efterfrågan på arbetskraftsutbud. Men när individen endast erbjuds en deltidstjänst, trots önskemål om heltid, överensstämmer inte tillgång och efterfrågan.

Arbetsgivare inom offentlig sektor erbjuder inte mer än deltid på många områden. Detta gäller då oftast områden med företrädesvis kvinnor anställda. Det handlar oftast om vård- och omsorgsarbeten. Mer sällan erbjuds deltid inom yrken som t.ex. teknisk förvaltning, vaktmästeri och så vidare.

Pensionsdagen ter sig tämligen avlägsen för många nyblivna föräldrar och av förklarliga skäl inte aktuell i den fasen av livet. Deltidsarbete, självvalt eller ofrivilligt, får konsekvenser, den totala livsinkomsten blir lägre, vilket även får till följd att ersättning vid sjukdom, a-kassa och pension blir sämre. Detta kan i sin tur leda till att kvinnor får ett ökat beroende av partner eller stat för sin försörjning.

Av de som tar ut pension i dag så får kvinnorna ca 60 % av vad männen får. Därför finns det många frågor som är värda att ställa men kanske svåra att besvara. Ska den person i en familj som tar större ansvar för barnen få mindre att röra sig med som pensionär? Vad händer vid en skilsmässa? Hur skall man kompensera för inkomstbortfall som påverkar pensionen? Vilket ansvar har arbetsgivaren för att erbjuda möjlighet till heltid? Har offentlig sektor större ansvar?

Utifrån ovanstående resonemang vill jag lyfta frågan, öppna upp för debatt men framför allt synliggöra problematiken med deltidsarbete. Frågan man måste ställa sig är, kommer dagens deltidsarbetande kvinnor att bli morgondagens fattigpensionärer?

Vad händer med flygplatsen i Ronneby om vänsterkartellen vinner?

Miljöpartiet har i sitt handlingsprogram klart uttalat att man vill onödiggöra allt inrikesflyg söder om Sundsvall förutom Gotland. Som bekant ingår Miljöpartiet i en vänsterkartell tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Vid ett eventuellt regeringsskifte kan således Miljöpartiet få stort inflytande på regeringspolitiken. Ronneby flygplats kan därmed vara hotad. Denna fråga har vid ett flertal tillfällen varit belyst i media dock har ingen kommentar kommit från den styrande konstellationen i Ronneby.

Med anledning av ovanstående har jag ställt följande frågor till kommunalrådet Jan Anders Palmqvist som jag hoppas han besvarar på nästa fullmäktige.

Vilka risker/ vilket hot ser Jan Anders Palmqvist för Ronneby flygplats framtid?

Vad händer om Miljöpartiets förslag blir verklighet?

För Jan Anders Palmqvist diskussioner med Miljöpartiet i frågan om framtiden för inrikesflyget i Ronneby?

Hur stort är matsvinnet i din kommun?

Det händer att man ibland får till en och annan motion. Här är en som jag och Roger Fredriksson tillika partikamrat klurat ihop. Om någon finner den användbar så kopiera och klistra. Väl bekommen.

Maten utgör idag den en av de enskilt mest klimatpåverkande faktorerna som vi människor kan påverka och i Sveriges skolor slängs det mat för mellan 200 och 600 miljoner kronor per år. Det visar beräkningar som Naturvårdsverket gjort. Man drar också slutsatsen att det är möjligt att halvera mängden kastad mat genom olika åtgärder.

Svinnet kostar inte bara pengar utan ökar koldioxidutsläppen. En halvering av svinnet från skolköken skulle ge en minskad klimatpåverkan på motsvarande 10000 till 30000 ton koldioxid per år, enligt beräkningarna.

Troligen finns även samma problem med kastad mat i kommunens skolor samt inom andra verksamheter. För att få klarhet i hur stora volymer som kastas och om det går att minska kostnaderna samt minska miljöpåverkan, förslår vi att kommunfullmäktige uppdrar åt kostenheten att utreda möjligheten till minskat matsvinn.

En liten tillbaka blick

Ett litet axplock på vad som faktiskt har skett och om regeringen får förnyat förtroende är jag övertygad att mer positiva saker händer inom många områden.

Regeringen har satsat mer än en miljard årligen sedan 2006 på kvalitetshöjande åtgärder inom äldreomsorgen. Ytterligare 500 miljoner kronor per år satsas för att öka antalet platser inom äldreboendet. Något som man arbetar med nu är en satsning av samma modell som kömiljarden för förbättringar inom äldrevården. Sist men inte minst så har LOV, lagen om valfrihetssystem satts i sjön, tyvärr inte av alla kommuner ex Ronneby men det kommer nog, för jag tror inte att Socialdemokraterna i kommunen kan spjärna emot utvecklingen hur länge som helst. Finessen med LOV är ju att kvalitetskraven synliggörs i den kommunala verksamheten och kvinnors möjlighet till företagande inom just denna sektor ökar markant, det är en viktig aspekt när det gäller mer arbetstillfällen.

Anhörigstöd har varit en fråga som många kommuner inte har tagit på allvar då det i Socialtjänstlagen stått att kommunen bör hjälpa de anhöriga som sköter sina närstående. Nu kan vi glädjande konstatera att det står SKALL, alltså är det kommunen som har ansvaret inte de anhöriga även om många gärna hjälper och sköter sina nära och kära, så behövs hjälp stöd och avlastning.

Fortsättning följer.....

I mitt förra blogginlägg oroade jag mig över hur det kommer att gå för alla de ungdomar som nu har kastat av sig skolans ok för att i stället kliva in i den något osäkra rollen som arbetssökande. Inte är jag mindre orolig när jag läser följande i tidningen Entreprenör #5 2010. Enligt beräkningar har varje arbetsförmedlare förmedlat knappt ett jobb per månad under 2009. Ett jobb var fjärde månad till en person under 25 år.

Vidare kan man läsa att Svenskt näringsliv i en rapport riktar skarp kritik mot Arbetsförmedlingen för ineffektivitet och byråkrati. Alltså, om statistiken stämmer, förstår i alla fall jag, kritiken. I ärlighetens namn får jag erkänna att jag i dagsläget inte har tittat på den privata sektorn vad gäller arbetsförmedling.

I Ungdomsindex 2010 rankar 22 länder utifrån hur bra de är att ta tillvara ungdomsgenerationens potential. Indexet är en sammanvägning av faktorerna arbetslöshet, företagande, chefskap, utbildningsnivå, inkomst, köpkraft, attityder till unga och självupplevd hälsa. Sverige är bara 14:e bästa EU land att leva i för ungdomar. Här hör jag varningsklockorna ringa! En vän av ordningen frågar sig naturligtvis, finns det något som vi kan göra? Jovisst kan vi det, till att börja med måste vi lyssna på de unga. Det är ju dem det handlar om.

Charlie Hansson, entreprenör och riksdagskandidat, presenterar i en debattartikel på Politikerbloggen. http://www.politikerbloggen.se/2010/06/14/32855/ fem förslag som han anser minskar arbetslösheten bland unga. Hansson är Socialdemokrat.
Bland annat vill han införa entreprenörskap och företagande som en obligatorisk del av undervisningen i grund- och gymnasieskolan.

Delar av det förslaget ligger redan i vårt 100 punkt program som vi Moderater tillsammans med Centern och Ronnebypartiet "Ronnebyalliansen" har jobbat med i över ett år.

Ett koncept med syfte att stärka ungdomars entreprenörsegenskaper är sommarlovsentreprenörer. Det äventyret började som ett initiativ i tre kommuner i västernorrland för tio år sedan nu är det spritt över hela landet, även till Blekinge. Man arbetar aktivt mot gymnasieskolan, både för att förändra attityden och träna på entreprenörskap. Programmet syftar till en ökad förståelse för vad det innebär att driva ett företag. Alla kan inte bli entreprenörer, men har man egna erfarenheter är steget inte lika långt. Det de ansvariga för konceptet vill förmedla är, Skapa din framtid.

Det är nog så att vi måste ge ungdomarna de verktyg som behövs, kosta vad det kostar vill och det nu. Då är jag säker på att vi kommer att ha helt andra siffror i mätningar som genomförs runt omkring oss i frågor som handlar om ungdomars välfärd.

Lyckliga studenter

I går fick det regniga vädret stryka på foten för en härlig student skiva. För första gången var jag i Sölvesborg när studenterna, glada i hågen sprang ut från Furulundsskolans port för sista gången. Utan egentligen vilja det förmörkades mitt sinne när jag tänkte att nu börjar allvaret för dessa ungdomar. Det är ju ingen hemlighet att vi i Sverige och Blekinge har en mycket hög ungdomsarbetslöshet.

Här för leden träffade jag på två mycket glada ungdomar som påpekade att om det är något som vi som politiker ska göra så är det att förbättra ungdomars villkor, jag måste hålla med, vi gör åt pipsvängen alldeles för lite. Det är inte rimligt att om de skall få ett jobb så måste de flytta till Norge. Inget ont om Norge men det är enligt mitt förmenande alldeles för långt pendelavstånd.

Vad kan vi göra då? Frågar säkert en vän av ordning. Jag har naturligtvis inga ess i rockfickan men det är viktigt att alla slår sina kloka huvuden ihop och lyfta upp frågan högst upp på dagordningen lokalt, regionalt och på riksplan. Det är ju faktiskt ungdomarna som ska se till så att vi får något att leva av när vi går i pension.

En tös berättade härom dagen och att nu äntligen, har man från arbetsförmedlingens sida tagit tag i henne situation. Hon var en av dessa glada studenter som sprang nerför Munktrappan i Ronneby förra året och varit arbetssökande sedan dess. Min spontana reaktion var att äntligen händer det något, men när hon sedan berättade att man förväntas jobba som de anställda men med 3200 kr i månaden, samma summa som hon har utbetalt utan att göra något, kan man ju ställa sig frågan om systemet i sig inbjuder till att utnyttjas.
Jag får lova att säga som en av de närvarande på studentskivan så gulligt påpekade till den stiligt klädda studenten.

”Tänk på att du äntligen slipper ifrån skolan och alla kraven som du tyckte var så jobbigt men som du senare i livet egentligen kommer att tycka var den minst bekymmersamma tiden i ditt liv”.

Lycka till alla ungdomar hoppas ni får möjlighet att göra det ni önskar här i livet.

Införande av tjänstegaranti skulle kunna få Ronneby kommun att snabbt avancera på rankinglistorna

I många kommuner finns i dag så kallad tjänstegaranti vilket innebär att kommunens invånare får en garanti på många av de varor och tjänster som kommunen levererar, ungefär som när man köper en bil eller låter en hantverkare bygga om köket. Kommunens invånare får en tydlig bild över vilken service de har rätt att vänta sig för skattepengarna. Dessutom får man som kommuninvånare lättare att få fel tillrättade.

Exempelvis kan någon som ansökt om någon form av tillstånd få ett brev där förvaltningen bekräftar att ansökan inkommit, berättar om vem som handlägger ärendet och anger den normala handläggningstiden. Behöver en ansökan kompletteras får den sökande besked om detta inom t ex en vecka. Om ett ärende inte kan slutbehandlas inom den utlovade tiden får den sökande besked om orsaken till förseningen.

Man kan säga att en tjänstegaranti tydliggör och garanterar en viss nivå på en tjänst som en del av arbetet med att kvalitetssäkra den kommunala verksamheten. En tjänstegaranti skall inte vara en omskrivning av gällande lagar och författningar utan ett förtydligande av kommunens riktlinjer och tillämpning. Kommunens personal får i sin tur en tydligare bild av sina uppgifter. De får veta vad som är viktigast och vad som förväntas av dem och ej heller få kritik för saker som de inte råder över.

Politikerna får en ökad dialog med invånarna. De blir lättare att styra kommunens verksamhet så att den stämmer med de politiska löften som givits till väljarna. Men den största vinsten är att systemet med tjänstegarantier ökar demokratin genom invånarnas möjlighet att som privat personer komma med synpunkter och klagomål på sådant som upplevs som fel och brister i verksamheten.

Detta gäller till exempel då det som utlovats i garantierna inte uppfylls. Dessa synpunkter kan lämnas exempelvis via hemsidan, e-post, brev, telefonsamtal eller personligt samtal. För att på så sätt skapa förutsättning för en positiv utveckling av kommunen, kvalitetssäkra den kommunala verksamheten och säkra demokratiutvecklingen i Ronneby kommun.

Nyttig länk

Riksdagskollen är en tjänst på DN.se som ger dig möjlighet att hitta politikerna som driver de frågor du är intresserad av. Klicka på länken och surfa, ganska kul faktiskt.

http://riksdagskollen.dn.se/

Vuxenmobbning

Jag vill rekomendera alla att läsa Mary X Jensens artikel om vuxenmobbning på sin hemsida

http://minamoderatakarameller.blogspot.com/

Tyvärr är det bara att konstatera att det är alldeles för vanligt förekommande.

Myten om det jämställda Sverige och Ronneby

Alla jag känner säger att de är för jämställdhet och jag tror att det är så. Jag vet också att Sverige är ett av de mest jämställda länderna i världen men det innebär inte att vi redan har uppnått jämställdhet. Vad som skett är att många tror att vi redan uppnått jämställdhet. Denna tro gör det till en stor utmaning att försöka bedriva förändringsarbete för ökad jämställdhet, - för vad är det som ska förändras när vi redan är jämställda?

Alltså blir arbetet för ökad jämställdhet en utmaning och man kan räkna med att stöta på motstånd. Frågor om kön och ojämställdhet väcker ofta starka känslor, just för att vi tror att vi redan är jämställda. Det är inte ovanligt att tro att man bemöter män och kvinnor lika eller att man ger manliga och kvinnliga medborgare samma resurser.

Alla som varit inblandade i ett förändringsarbete vet att detta skapar frågor, oro och rädslor. Så är det även med ett förändringsarbete för ökad jämställdhet. Jämställdhet är inte bara en kvinnofråga, där vi kvinnor ensamma äger problemet, om det enbart görs till en kvinnofråga bortser man från männens roll eftersom jämställdhet grundar sig i olika maktförhållanden mellan män och kvinnor. Därför kräver denna typ av förändringsarbete extra mod. Undersökningar visar på att när jämställdhet skall integreras i alla verksamheter och inte beaktas som en enskild fråga riskerar frågan att försvinna, dels därför att frågan inte prioriteras och dels därför att kunskaper om jämställdhet inte finns inom alla organisationer.

Efter att ha lyssnat på debatten i Ronneby kommunfullmäktige angående lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om valfrihetssystem (LOV) har frågan om jämställdhet och valfrihet aktualiserats på ett mycket tydligt sätt i Ronneby kommun. De senaste 15 åren har antalet privata företag ökat drastiskt, många av dessa entreprenörer är kvinnor som startar företag, ofta inom vård, utbildning och omsorg, dock inte i Ronneby. Dessa kvinnor har en mycket stark drivkraft och många goda idéer om hur verksamheten kan bli bättre men de har inte haft möjligheten att genomföra dem i sina tidigare offentliga anställningar.

Tyvärr upplever dessa entreprenörer motstånd från politiskt håll och offentlig sektor. Det framförs kritik för att privata behandlingshem, äldreboende och vårdinrättningar drivs med vinstsyfte, att man suger ut den offentliga sektorn. Naturligtvis finns det dåliga exempel men det finns långt mycket mer bra sådana. Jaana Kurvinen vid Umeås universitet har i sin avhandling tagit reda på varför kvinnor med bakgrund i offentlig sektor startar eget.
Hon menar att – den främsta anledningen är inte att tjäna pengar utan att kunna utöva sina yrken på ett bra sätt. För mig är detta mycket talande, vad är det som säger att offentligt är bättre än privat eller vice versa. Det är oacceptabelt att inte tillåta en viktig arbetsmarknad för kvinnor och samtidigt införa riktig valfrihet för medborgarna och tillika jämställdhet.

Mycket har gjorts men det måste bli bättre

I Sverige är det totala nyföretagandet bland kvinnor ca 50 % lägre än i övriga Västeuropa. Detta medför i sin tur att jobb och välfärd inte utvecklas i en önskvärd takt. Därför måste frågan aktualiseras så att tryggheten för företagare utökas.

Som egenföretagare är tillvaron bitvis osäker med många utmaningar, detta i sin tur medför att valet att låta bli att starta egenföretag, även om idén är god väger tyngre än att starta. För många med familjeansvar blir otryggheten ett oöverstigligt hinder i strävan att få sätta sina idéer i verket. Visserligen har det genomförts flera regelförändringar och företagandet har generellt stärkts men det räcker inte om man vill öka möjligheten för just kvinnors och deras företagande.

Det är inte någon nyhet att kvinnor oftast är dubbelarbetande, här skulle enskilda företagare och fåmansbolag gynnas om ett starkare skydd genom socialförsäkringen genomfördes. I en utredning har följande förslag lagts fram, föräldraersättning för hushållsnära tjänster vid sjukt barn, något som skulle gälla alla föräldrar oavsett anställningsform. Förutom småföretagare skulle även ensamstående föräldrar gynnas i sitt livspussel. Detta stärker tryggheten för alla och svarar särskilt upp mot kvinnliga företagares behov. I utredningen föreslås även förmånligare beräkningsgrunder för företagare vid sjukdom och arbetslöshet, de nuvarande reglerna gör småföretagare särskilt utsatta.

På sikt skulle det också gynna välfärden då fler arbetstillfällen tillskapas. Om vi i Sverige hade lika många kvinnliga företagare som manliga skulle vi vara i topp inom företagandet i världen. I Sverige har vi ett bra utbyggt socialförsäkringssystem men för små och nystartade företag kan mycket mycket mer önskas, därför måste alla förslag beaktas som gynnar nyföretagande och då gärna för kvinnor.