Alla jag känner säger att de är för jämställdhet och jag tror att det är så. Jag vet också att Sverige är ett av de mest jämställda länderna i världen men det innebär inte att vi redan har uppnått jämställdhet. Vad som skett är att många tror att vi redan uppnått jämställdhet. Denna tro gör det till en stor utmaning att försöka bedriva förändringsarbete för ökad jämställdhet, - för vad är det som ska förändras när vi redan är jämställda?
Alltså blir arbetet för ökad jämställdhet en utmaning och man kan räkna med att stöta på motstånd. Frågor om kön och ojämställdhet väcker ofta starka känslor, just för att vi tror att vi redan är jämställda. Det är inte ovanligt att tro att man bemöter män och kvinnor lika eller att man ger manliga och kvinnliga medborgare samma resurser.
Alla som varit inblandade i ett förändringsarbete vet att detta skapar frågor, oro och rädslor. Så är det även med ett förändringsarbete för ökad jämställdhet. Jämställdhet är inte bara en kvinnofråga, där vi kvinnor ensamma äger problemet, om det enbart görs till en kvinnofråga bortser man från männens roll eftersom jämställdhet grundar sig i olika maktförhållanden mellan män och kvinnor. Därför kräver denna typ av förändringsarbete extra mod. Undersökningar visar på att när jämställdhet skall integreras i alla verksamheter och inte beaktas som en enskild fråga riskerar frågan att försvinna, dels därför att frågan inte prioriteras och dels därför att kunskaper om jämställdhet inte finns inom alla organisationer.
Efter att ha lyssnat på debatten i Ronneby kommunfullmäktige angående lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om valfrihetssystem (LOV) har frågan om jämställdhet och valfrihet aktualiserats på ett mycket tydligt sätt i Ronneby kommun. De senaste 15 åren har antalet privata företag ökat drastiskt, många av dessa entreprenörer är kvinnor som startar företag, ofta inom vård, utbildning och omsorg, dock inte i Ronneby. Dessa kvinnor har en mycket stark drivkraft och många goda idéer om hur verksamheten kan bli bättre men de har inte haft möjligheten att genomföra dem i sina tidigare offentliga anställningar.
Tyvärr upplever dessa entreprenörer motstånd från politiskt håll och offentlig sektor. Det framförs kritik för att privata behandlingshem, äldreboende och vårdinrättningar drivs med vinstsyfte, att man suger ut den offentliga sektorn. Naturligtvis finns det dåliga exempel men det finns långt mycket mer bra sådana. Jaana Kurvinen vid Umeås universitet har i sin avhandling tagit reda på varför kvinnor med bakgrund i offentlig sektor startar eget.
Hon menar att – den främsta anledningen är inte att tjäna pengar utan att kunna utöva sina yrken på ett bra sätt. För mig är detta mycket talande, vad är det som säger att offentligt är bättre än privat eller vice versa. Det är oacceptabelt att inte tillåta en viktig arbetsmarknad för kvinnor och samtidigt införa riktig valfrihet för medborgarna och tillika jämställdhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar